Hej då 2011!

Äntligen är det sista dagen på detta år. Det har varit ett ganska dåligt år för mig, som jag kämpat mig igenom på olika vis.
En pressad första termin på högskolan som satte mina nerver på prov, men jag tog mig igenom. Känslan av att aldrig räcka till för familj, skola eller mig själv. Sorg och saknad har gjort sig extra påmind när livet i övrigt varit tufft. Vi har fått känna på arbetslöshet och kämpat oss fram på en A-kassa och ett studielån. En tuff höst med en liten kille som ständigt varit sjuk och hostat så jag på allvar trott att han skulle gå sönder. Ångest och oro har avlöst varandra under hela detta året. Krav, prestationsångest och panikångest, oro, rädsla och hjälplöshet allt i en enda soppa.
Trotts att det varit ett enormt tufft år har jag ändå lyckats prestera en del, jag har tagit mig igenom första året på min utbildning, jag har tagit tag i min träning. Jag har gjort mitt bästa för att vara en så bra mamma och sambo som möjligt även om det vissa dagar känts värdelöst. Men trots allt jobbigt har jag tagit mig fram och igenom denna tid. Nu hoppas jag på ett bättre och lite lättare 2012.


För att nämna något lite roligt som sett i år så vill jag skryta om mina små söta. M som lärt sig både cykla och simma. D har gått från talvägran till pratkvarn.
Sen finns det lite andra godbitar som jag håller för mig själv.

En vy från ovan

Sitter på loftet och njuter av utsikten.

Han är allt duktig min käraste som byggt detta till mig.

Vad är det för fel på mig? Varför är jag alltid trött?

Julafton

Familjen myser ner sig i soffan och tittar på Mysteriet på Greveholm. Tidernas bästa julkalender. Barnen är lugna och harmoniska och jag gillar detta. Hoppas dagen fortskrider i samma anda.

GOD JUL!

Det jävlas med mig

Det passar sig ypperligt med en liten förkylning så här dan före doppade dan. Eller inte! Har så ont i halsen och tung i skallen är jag. Men bit ihop och gör klart inför morgon dagen.

Tänkte göra julgodis med grabbarna idag men insåg att jag glömt handla vissa saker, vi som ändå handlat två gånger i veckan. Dessutom tog lilleplutts välling slut nu på morgonen och det lär inte bli någon höjdare i kväll när han ska sova. Så lika bra att ta sig till affären och slå sig fram bland alla andra galna och stressiga människor som inte heller har haft framförhållning och handlat innan jul.

Fick igår samtal från möbelaffären där vi beställt sängar till killarna som de skulle få nu i julklapp. Ett problem hade uppstått, bara EN säng hade kommit och leverantörerna hade julstäng nu så troligen kommer nästa säng först v 3. Skit trist. Och ett delikat dilemma för oss, vem ska få första sängen? Eller ska vi vänta in nästa? D har ingen säng och M blir sur om inte han får först. Kanske lika bra att vänta...

Jag borde gå och lägga mig med täcket upp till öronen och sova till julen är över. Varför känner jag alltid så? Julen är krav fylld och man ska tillfredsställa alla och glömmer bort sig själv. Dessutom gör saknaden än mer ont i dessa tider.
Ge mig nytt år och ny vardag!

5 dagar kvar

Julen närmar sig med stormsteg. Men jag ska berätta en hemlighet. Jag är inget stort fan av julen. Varje år gör jag mitt bästa för att finna julstämning och julro men den infinner sig inte så som jag hoppats. Istället fylls jag av inre stress och en gnutta ångest. Trotts att att vi detta år inte har speciellt mycket vi ska förbereda och julklapparna är klara finner jag inte ro.
Men det är väl bara att bita ihop och ta sig igenom denna jul också.

Håller humöret uppe för barnens skull och igår blev granen klädd och vi besökte Nisse-jul.

Får man det?

Ibland önskar jag att min kropp krävde mindre sömn. Är urtrött nu och har bäddat ner mig med D intill. Myspys!

Men får man lägga sig kl 20 när man är "vuxen"? Men en tuff arbetsvecka, en gnutta julstress och barn som varit sjuka sätter spår...

God natt!

Trööööött

Det är inte mänskligt att klockan ringer 4:40 när man inte fått sova. D har hostat som en tok i natt. Tror mest att det beror på att han var arg i går kväll och troligen inte fick i sig full dos medicin. Jobbigt har det varit iallafall.

Nu ska jag snart palla mig i väg till min praktik på csk.

Kattsands problem fixat!

Har fått lite tips om kattsand och tackar så hjärtligt för det. Har nu upptäckt Ever clean, den är toppen. Dyr men varar länge, luktar inget och är lätt att rengöra.

Nu finns bara problemet med att vi får sand på golvet, har köpt ett kisshus och lagt en dörrmatta framför för att minimera, gissar att vi får leva med den sand som nu återstår. Katten tvättar ibland av fötterna i vattenskålen och jag vet inte om jag ska se det som bra eller dåligt.

Dagens kreaktiviteter

Jag och barnen har skapat ett. Käraste har skapat ett, gissa vem som gjort vad :)

December

Så var vi inne i december månad, den stressiga jul månaden. Men jag tänker inte stressa i år, julklapparna är så gott som klara, julpyntet hyfsat på plats och barnen har fått sina julkalendrar, gjorde det bekvämt och köpte färdiga paketkalender med playmobil. Helt perfekt tänkte jag och hade glömt hur det var förra året. När man öppnat en lucka vill man öppna alla (gäller främst lilleplutt) när det inte är tillåtet blir det ett vansinnes utbrott som inte är att leka med. Varför minns jag alltid detta fenomen för sent? Bortskämda ungar som bara vill ha mer och mer. Men M är nu mogen för det och väntar smält på nästa lucka. Men D har redan lyckats få tag på M:s och öppnat någon för mycket lika så har han gjort så på sin egen... Ja orkar inte kriga om det varje dag. Måste hitta ett fungerande sätt att få hyfs på dessa trotsutbrott för inte är dom så spännande.

Tips?

Varje liten by har sin egen Krösa-Maja...

... så även vår.
Åter igen har vi varit samtalsämne. Undrar om det pratas lika mycket om alla andra som det verkar pratas om vår familj. Gissningsvis; ja. Eller är vi väldigt spännande...
Har människor inget annat för sig än att ta reda på vad grannskapet och alla andra sysslar med?

I veckan var vi på ett läkarbesök med vår son inför en kommande operation. Och redan samma dag (eller var det dagen efter) fick svärmor frågan om M var opererad. Var på hon svarade att det var han inte. Men det hade minsann Krösa-Maja hört för det hade den sagt till den osv. Svärmor förklarade med viss tveksamhet att operation troligen skulle ske först nästa år. Genast kommer frågan om vad? Allvarligt talat, vem fasen har med det att göra? Det är dessutom en ganska privat operation som ska göras och de som inte är direkt involverade i vår son har faktiskt inte med saken att göra. Om inte han eller vi berättar det själva.
Hur man kan vara så förveten? Att dessutom dyka på svärmor med privata frågor om vår familj. Jag har lite svårt att förstå hur man tänker där.

Så här kan det se ut i dagsljus. Fyndade ljuskronor på Ikea. Fick två för nästan halva priset av vad en skulle kosta. Så nöjd.

Lilleman köpte en docka när han var på Ikea. Flera gånger tittade han på den med önskefulla ögon, kunde inte låt bli att ge honom den.

På förskolan finns en lika dan som illustrerar deras fadderbarn. D är så glad för sin docka.

Advents fika

Glögg och pepparkaka

Första advent

Så blev det då första advent detta år med och ned räkningen till jul har börjat.
Hemmet är advents fint och i nästan alla klapparna är inhandlade. fixade allt i går och tror aldrig jag varit ute i så god tid.

Idag blev det en tripp till Ikea och för att köpa det sista till uterummet som nu är klart så när som på ett par tätningslister. Så julen kan firrars där i år.

Jag har varit flitig med min symaskin som jag fick i födelsedagspresent i år.
Sytt överdrag till soffan, är lite imponerad av mig själv faktiskt.

Ute i verkligheten

Igår var det första dagen på praktiken. Kände mig aningen förvirrad och det började redan på parkeringen. Personalparkering sök. Följde strömmen och hittade snabbt. Sen var det detta med att hitta omklädningsrum i källaren. Trodde jag skulle gå vilse där nere men det gick strålande och jag hittade rätt på första försöket.
Hade en mycket spännande dag och fick jobba med trevlig personal. Kände mig dock aningen fullproppad i skallen när jag kom hem och somnade tidigt i går kväll. Nu bär det av igen.

Vägrar

Från och med nu vägrar jag ha en arg tvååring med mig till affären.

Igår åkte vi en runda till affären, skulle titta på tomtarna och barnen skulle få peka lite på vilka leksaker de önskar sig i julklapp. Gick till en början jätte bra, men sen fick lille-Plutt syn på en chokladtomte och helvetet bröt loss.

Han skulle till varje pris ha denna tomte. Men jag hävdade bestämt nej, det är inte lördag. Arg som ett bi började han tjuta. Höll tomten i ett fast grepp och började springa, jag efter och han skrek mer. I panik började han öppna tomten, vet inte om han tänkt sätta i sig den snabbt för att få behålla den. Till slut kunde jag ta den och då blev han klart ännu argare. Kastade sig på golvet och skrek helt galet.
Konstigt nog var jag väldigt lugn.

Ner med den skrikande ungen i kundvagnen och till kassan, betala och snabbt ut till bilen.

Nu var det ju bara så att jag skulle handla veckans mat på Ica med... Vägrar ha detta skrikmonster med med. Körde hem till mormor och morfar och dumpade av barnen medan jag åkte och handlade. Lugnt och skönt, utan stress.

Dessutom var det glada och nöjda barn jag hämtade hos mormor och morfar. För det är klart roligare för dom att vara där än i affären.
Alla nöjda!

Vänskap

Nu när jag är inne på ämnet vänner, ploppar lite tankar upp.

Vänskap kan vara ganska komplex och ibland kan det vara svårt att dra gränser mellan olika grader av vänskap. Ytligt bekant, bekant, vän, nära vän, bästa vän.
Vänskap är lite som ett kärleksförhållande, vänskapen måste vara besvarad för att gälla. För jag kan tycka att du är min bästa vän, men om inte du tycker att jag är din bästa vän, hur blir det då? -Konstigt.

Måste en nära vän eller bästa vän vara en lång vänskap? Eller kan den vara ny?
Det var lite lättare när man var barn, då kunde man byta bästisar lite som man kände för och utan några konstigheter. Det var enkelt och spontant,"-Ska vi vara bästisar?" och så var det klart.

Vänner kommer och går genom livet och det är oftast  i de allra svåraste händelserna i livet som prövar vänskapen. Lika viktigt att vännerna finns i livets svåra stunder är det att de finns i vardagen, tycker jag. Tiden mellan mötet kan varierar men vänskapen är det samma. Att kunna dela både roliga och jobbiga saker är väl något som vänskapen bygger på, eller?

Min vänskapskrets är ganska snäv. Jag känner många, har en del vänner och få nära vänner.
Jag tror inte jag har någon kontakt med de som var mina barn- och ungdomsvänner... inte annat än på facebook.
Tror att det till stor del beror på att vi så tidigt valde helt olika liv. Jag valde familjelivet ganska tidigt blev sambo vid 18 år och mamma vid 21 år, och där tror jag vägarna skildes.
Nu har andra guldkorn tagit plats i mitt liv.

Social eller inte

Haha, måste skratta lite åt denna bild...

Ett ganska vanligt samtalsämne nu för tiden är hur "vi", "datorgenerationen" blir allt med asociala och mest umgås med våra datorer. Hör samtal om detta lite då och då och lite här och var. Sociala medier är ett populärt uttryck och lika så ett populärt fenomen.

Men jag undrar om vi verkligen är så asociala som det sägs? För via dessa sociala medier förs ofta samtal med vänner, ett sätt att hålla kontakt och få en inblick i både nya och gamla vänners liv, helt oberoende av vart i världen vi befinner oss.

Vad spelar det för roll om jag skickar ett mail till en vän eller ringer? Ett mail skriver jag när jag kan och har tid utan att störa den som mottager mailet och svaret kommer när min vän har tid och kan svara. vi det telefonsamtal krävs att båda kan på samma tid. Av samma anledning gillar jag SMS.

Vill göra klart att jag inte tycker datorn är ett alternativ till fysisk kontakt, snarare ett komplement. För det är ganska trevligt att träffa sina vänner face to face med ibland. Vi får inte bli sittande i datorträsket och glömma att det går att gå ut och träffa människor också. Men jag tycker det är smidigt när man kan sköta kontakter, ärende och vissa inköp framför skärmen.

Tillbaka till bilden; en del av mina vänner bor också i datorn.

Ny design

Testar en annan layout för att locka fram ny kreativitet och skrivarlust.

Lera kan konsten att underhålla

Lite lerbakning kan vara stor räddning för en liten stund. Sysselsatta barn är harmoniska barn.

Själv försöker jag motivera mig att städa, går halv taskigt kan jag säga. Tycker det är alldeles för tråkigt så jag tror jag lägger ner och gör något roligare. Man och stort barn är på Andys lekland och roar sig med kompisar idag, en kompis var har de sällskap av. Plutt och jag stannade hemma, ska nog aktivera oss också med något trevligt.

Herre gud, dom växer ju också...

Helt plötsligt har barnen tagit ett jätte skutt och vuxit ur alla sina kläder, båda på en gång!? Galet! Har ju kvar lite kläder som plutt får ärva av storebror så där blir ingen direkt kris. Men för den stackars stora killen som helt oförberett och utan förvarning vuxit ur allt måste få sin garderob uppdaterad med hast. Blir nog till att ge sig ut och inhandla lite nya kläder, så det räcker fram till jul i alla fall. Kan ju vara ett tips till tomten, kläder i storlek 116 om det är stort i storleken annars tror jag vi får gå över till 122 i tröjor. Helt förvirrad, är han redan så stor? Får ge oss ut på provrunda och testa.

Morgonen idag

Hade just satt mig vid frukostbordet. Lagt fram tidningen och skulle precis avnjuta min kopp med te. Då hoppar katten upp på bordet, sätter sig mitt på tidningen, spänner ögonen i mig och räcker ut tungan. Lilla kattskräll!

Biljetter är bokade!

Dagens föreläsning; diabetes

Idag fick vi testa den här på oss själva. Lite läskigt. Beundrar alla de som gör detta på sig själv varje dag och dessutom flera gånger per dag.

Sömn är härligt

Jag tycker att sömn ibland underskattas speciellt av de som får tillräckligt med sömn. Jag gillar att sova, uppskattar mer att lägga mig tidigt och sova en kväll än att sitta uppe och titta på tv. Med vetskap om att sömn gör mig gott och dagen efter kommer bli bra mycket lättare om jag får mina timmar, sover jag med gott samvete. Jag är absolut ingen kvälls-människa, nej jag älskar att sova. Kan man ha sova som hobby?

Kanske är detta ett resultat av att vara småbarns förälder? Mina barn sover gott på natten men man måste vara beredd på att stiga upp på morgonen. Sovmorgon är om familjen sover till 8 en helgmorgon och det tillhör inte vanligheterna.

Mer sömn åt folket!
Se inte sömn som ett slöseri av kvällen utan en uppladdning av dagen som gryr.

Ny träning

Har testat lite nya pass på gymmet. Box var as jobbigt och skit skoj, hade grym träningsvärk på ganska många ställen. Jag gillar träningsvärk, känns som jag gjort något bra då. Fast träningsvärk i vaden är sådär...
Tyvärr hann jag inte med något boxpass förra veckan när det var så mycket i skolan, dock var jag på ett core expresspass med gymstick och det var med ett pass i min smak. Ett kort och intensivt pass som även det resulterade i lite träningsvärk.

Så här kan det se ut;

Är det redan ny vecka igen?

Tycker tiden springer ifrån mig. Förra veckan var en ganska intensiv vecka i skolan proppad med föreläsningar, dock mycket intressant och spännande. Föreläsningar som är förberedande inför den stundande praktiken som har sin start nästa vecka. Ska bli riktigt roligt (och lite läskigt) att få komma ut i "verkligheten". Har fått placering på en avdelning där jag tror det händer ganska mycket och chansen att lära sig massor är stor.
Denna vecka kommer fortsätta som förra veckan med föreläsningar men börjar lite lugnt med självstudier idag. Så denna dag tänkte jag läsa lite förberedande och se över om jag kan lägga ett lämpligt schema inför praktiken.

Hur gör man?

Alltså detta med att äta nyttigt gör mig lite förvirrad... Det finns så många bud på vad som är bra, GI, LCHF, tallriksmodellen, mycket fett, lite fett, inget fett, kolhydrater eller inte... Jag vill äta gott och nyttigt. Vad ska jag äta då? För uppenbarligen ska man inte blanda alla dessa metoder hej vilt.

Dålig fantasi och lite kräsen gör saken ännu svårare.
Jag tror jag behöver uppdatera min receptsamling och söka mig inspiration.

Kanske ska önska mig en kock i julklapp...?

Alltid gilla gratis

Varje månad ska det kvinnliga folket utsättas för smärta, obehag, humörsvängningar, kladd och extra utgifter. Orättvist! Men lite uppmuntrande är om det är gratis.

Tampons for free

I ett fint litet paket rakt ner i brevlådan.

Höstlov

Denna vecka är det då höstlov och till och med vi har kunnat ta lite ledigt. I måndags hade killarna kompis här. Blev en mysig tur till skogen.

Rosa ska det vara

Lite stolt över min rosa rattmuff som ska värma mina kalla händer i vinter. Visst passar väl rosa väldigt fint till den mintgröna lacken?

En härlig morgontur i vår pittoreska by

Morgon

Denna kombinationen kör vi på morgonen.

Skriva!

Åter en dag då jag måste skriva tills fingrarna blöder. Men sen måtte då denna uppsatts vara ur världen.

Lunch

Lilleputt har varit i farten

Ett obevakat ögonblick skapar snabbt kaos. Ibland får jag nervsammanbrott på dessa gullungar...

Pippi Långstrump räddar mig

Små barn och mamma med stukad fot är inte den bästa kombinationen. Men Pippi Långstrump räddar mig, som så många gånger tidigare. Lille plutt är fullkomligt kär och en aning beroende av Pippi. Det enda som visas på vår teve nuförtiden är Pippi och inte mig i mot för även jag gillar denna tokiga tjej.

 

 

Tur är att vi på vår senaste tripp till Ullared inhandlade hela serien som består av sex DVD-skivor med alla avsnitt på. Dessutom har vi de två långfilmer som med finns, så åtta filmer att variera mellan är ganska skönt, konstigt nog tröttnar inte jag heller på att de dessa filmer trotts att vi ser på dem om och om igen.

Just nu ligger jag och grabbarna nerbäddade i sängen och tittar på Pippi på de sju haven, myspys!

 

Skulle vilja tacka den underbara kvinna som hittat på dessa historier. Jag är helt säker på att de kommer leva kvar i många generationer framöver. Utöver Pippi finns det ju många andra fantastiska historier som biter sig fast i våra hjärtan.

Tack Astrid Lindgren!

Inte min dag!

Jävla pissdag! Morgonen började så som den brukar, barnen irrade runt och ville inte klä sig för att gå till dagis. När jag väl fått iväg dom tänkte jag vara smart och hämta böckerna som kommit, när jag ändå var ute och körde. Körde till vårt postombud, 1,5 mil enkel resa. Men nej tydligen öppnade inte den delen av butiken samtidigt som övriga delen. Skit, jag fick inga böcker med mig hem. Tror detta är det sämsta postombud som finns, har nästan alltid problem där. Antingen har de inte öppet eller kan de inte lämna ut paket för det är lördag...? Eller är de sura och otrevliga, man kan inte betala med kort utan får ställa sig i kassakön och ta ut där och då är det max 500 i taget, lagom kul när jag en gång köpt något för 2604kr. Alltid något som gör att jag bli irriterad och känner hur de missat detta med service och kundvänlighet.

Gav mig sur hem för att plugga, inlägget tidigare talar ju om hur det gick... Dessutom är filmen till vårt grupparbete borta, det filmades igår och nu har det försvunnit från skivan. Helt skumt!

Som grädde på moset gick jag och trillade i ett hål i gräsmattan och stukade foten ganska illa. Har skit ont och kan knappt stödja på den stackars foten. Fick fram med kryckorna till på köpet. Illa! Inte min dag helt enkelt...
Nu ligger jag i soffan men foten i högläge och tycker synd om mig själv.

Jag försöker plugga..,

går lite så där kan man säga.