Hej då 2011!

Äntligen är det sista dagen på detta år. Det har varit ett ganska dåligt år för mig, som jag kämpat mig igenom på olika vis.
En pressad första termin på högskolan som satte mina nerver på prov, men jag tog mig igenom. Känslan av att aldrig räcka till för familj, skola eller mig själv. Sorg och saknad har gjort sig extra påmind när livet i övrigt varit tufft. Vi har fått känna på arbetslöshet och kämpat oss fram på en A-kassa och ett studielån. En tuff höst med en liten kille som ständigt varit sjuk och hostat så jag på allvar trott att han skulle gå sönder. Ångest och oro har avlöst varandra under hela detta året. Krav, prestationsångest och panikångest, oro, rädsla och hjälplöshet allt i en enda soppa.
Trotts att det varit ett enormt tufft år har jag ändå lyckats prestera en del, jag har tagit mig igenom första året på min utbildning, jag har tagit tag i min träning. Jag har gjort mitt bästa för att vara en så bra mamma och sambo som möjligt även om det vissa dagar känts värdelöst. Men trots allt jobbigt har jag tagit mig fram och igenom denna tid. Nu hoppas jag på ett bättre och lite lättare 2012.


För att nämna något lite roligt som sett i år så vill jag skryta om mina små söta. M som lärt sig både cykla och simma. D har gått från talvägran till pratkvarn.
Sen finns det lite andra godbitar som jag håller för mig själv.