Kloka tankar

Barn har så många roliga och tänkvärda tankar. Idag har jag fått redogöra både för vuxenblöjor och popularitet.

På vägen hem idag frågade M om det finns vuxenblöjor. Jo... Ja det finns det svarar jag. Försöker med bästa pedagogik normalisera och förklara att även vissa vuxna kan ibland ha svårt att hålla sig. Som den kloka 5-åring han är fattar han och utan att döma att så kan det vara.

Vid läggdags var det sen dags för nästa fråga. Varför är det så bra att vara populär?
Ställde en motfråga för att slippa svara; men är det så bra då?
Fick då givetvis kloka tankar till svar av min kloka lille kille. "nej men det är inte så bra, för då får man ju aldrig vara ifred". Och vad tänker du att populär är? "ja men det är ju när alla följer efter en hela tiden och gör som man gör" Haha han är så rolig. Skönt att han fattat grejen om att det inte är viktigt att vara populär.

Ingen ro och ingen vila...

Men gud vad jag har slöat till här nu... Inget skrivet på evigheter. Vad har jag haft för mig egentligen? Ja det ska jag säga dig, jag har pluggat järnet. Filosofi är jobbigt men ack ändå viktigt. Hjärnan har arbetat så det rykt ur öronen på mig och jag har varit trött som ett barn varje kvällen.
Lilleman har kört en vända med sin förkyldningsastma så nätterna senaste dagarna har varit snåla på sömn, men det verkar vara på bättringsvägar nu och i natt sov vi ganska bra.

Mitt hem ser ut som "Hej kom och hjälp mig", men ingen verkar ha hört dess böner om att vilja bli städat. När ska man hinna? Tiden bara springer i från mig och jag längtar efter en ledig dag!

Tråkmoment...

Det här med tvätt är en av de tråkigaste hushållssysslorna tycker jag. Ändå verkar lotten att ta i tu med det alltid falla på mig. Sortera tvätt och tvätta kan jag gärna göra men att ta hand om den rena tvätten är ur trist. För att slippa undan detta moment i bland utan att tjata på någon att göra det, gör jag små experiment. När tvätten är ren och ibland även i hopvikt ställer jag tvättkorgen i vardagsrummet väl synligt för alla i hopp om att den själv ska gå in i garderoben. Än har detta tyvärr inte lyckats, den står alltid kvar och det blir jag som får visa vägen. Men skam den som ger sig!

Sova

Sova är en trevligt sysselsättning. Aldrig är det så skönt att sova som när man är riktigt trött. Som småbarnsförälder uppskattas ofta all sömn man kan få.

Igår var jag sjukt trött. Satt och försökte läsa min vetenskapsteori bok. Men somnade hela tiden. La mig för att ta en power nap, det blev en lång power nap. Vaknade till några gånger men lyckades inte hålla mig vaken. Sov hela eftermiddagen. Så skönt.

Pluggandet fick jag ta igen på kvällen och inlämnings uppgiften blev klar och kom in i god tid.
Idag vaknade jag tidigt och känner mig hyffsat utvilad, bra inför spinningpasset i eftermiddag.

Dagens bokköp

En bok som jag länge tänkt köpa men så har det inte blivit av...

En jätte fin bok som tar upp döden på ett sätt som stämmer med vår familjs tankar, eller kanske det är önskningar? Boken är så klart tänkt till mina killar som som har en syster som bor i himlen. Som ett hjälpmedel för oss alla att prata kring sorgen och hålla minnet vid liv.

Jag tycker att alla borde prata öppet med sina barn om döden. Vi får inte vara rädda för att prata om det som är svårt. Är man förberedd och har pratat om döden och om sorg innan man blir drabbad, kommer det vara lite, lite, lite, lättare. För döden kommer vi aldrig i från, vi alla kommer någon gång uppleva att någon vi älskar, någon vi känner eller någon vi står nära dör. Vi alla bör vara lite pålästa kring detta ämne för att kunna hjälpa varandra.

Döden är en naturlig del av livet men som kan ske på de mest onaturliga sätt.

Och så blev jag med iPhone

Beslutsångest

Ny mobil eller inte ny mobil? Det är frågan

Mitt första spinningpass

Då var det dax att kicka igång mitt nya träningsliv (låter som en dålig klyscha). Har varit på mitt första spinningspass, ever! Jag är helt överväldigad över att jag ens överlevde. Svetten rann, huvudet dunkade och mitt tomatröda ansikte brände. Men jag kämpade, fuskade lite när det kändes som som att jag skulle trilla av cykeln och det kan man väl få göra som nybörjare?
Men inget känns väl bättre än när ett plågsamt pass äntligen är över?

Nu väntar jag med spänning på morgondagens grymma träningsvärk och ser fram emot nästa träningspass.

Blöt katt

Satt i soffan och njöt av mitt te och lite gottis när det plötsligt uppenbara sig ett ljud som inte riktigt går att identifiera. Fundersamt tittar jag och mannen på varandra och försöker lokalisera var ljudet kommer i från. Mannen reser sig upp och vänder sig mot altandörren. Öppnar och hör hur regnet öser ner och in springer katten, genom blöt. "Oj då jag glömde vist att jag släppte ut katten för ett tag sedan" sa mannen.
Men nu är hon lugn och harmonisk vilket hon inte var när hon åkte ut, det var också anledningen till att hon åkte ut.
Fast det är något med denna katten och vatten. föra veckan badade hon i bubbelbadkaret. Jag hade precis tagit upp barnen från badet och vi lämnade badrummet för att få kläder på ungarna. Plötsligt hör jag ett himla plaskande i från badrummet och fattar att katten hoppat i. där låg hon och plaskade och försökte med alla medel ta sig upp utan att lyckas. Knäppa katt!
När vi bara haft henne en vecka kom hon ut från toaletten och var blöt, alltså måste hon ha hoppat upp på toalettstolen, problemet var bara att locket var öppet.

Snart har lilla Smulan testat alla badmöjligheter.

En trappa

Så har vi fått en trappa med upp till loftet i uterummet. Hemmabyggd så klart, av den händiga mannen.

Går mot bättre tider tror jag...

Äntligen har hösblåsorna gett med sig och D kan äta igen utan gråt.

Skolarbetet som såg ut att gå åt skogen då vi helt körde fast verkar nu lätta och gruppen har kommit i gång med skrivandet och det känns som det lossnar och löser sig nu.

Nu ska denna söndag avnjutas i soffan. Barnen ska snart läggas och tystnaden ska infinna sig. En god kopp te i handen, en brasa i kaminen och jag uppkurad i famnen på älskling låter som en skön söndagskväll.

Varför allt nu?

Bara för att spä på med lite mer sjuka passar D på att ha lite förkylningsastma med nu när han ändå är igång.
Viken jävligt vecka. Jag är trött och matt efter flera vakanätter och dagar fyllda med gnäll och gråt. Stackars plutt med som inte haft det lätt, hoppas det vänder nu och blir bra.

Tror att jag överansträngt min hjärna en aning idag. Den känns tung och ihop skrynklad. Det är ju farligt att gå i skolan särskilt när man missat några dagar och måste tänka ikapp allt. När man dessutom är lite trög och inte fattar (som jag för tillfället) måste hjärnan arbeta ännu mer. Imorgon blir det rå plugg tillsammans med mina "pluggisar" då hoppas jag vissa bitar faller på plats.

Höstblåsor

Vilket jäkla elände. Är ganska säker nu på att det var höstblåsor, uppenbarade sig även på hans händer i går eftermiddag men värst var de i munnen, och det var inte en eller två blåsor det var massor. Lilla D hade så ont i sin mun i går att han inte kunde äta eller dricka. Ville och försökte med grät så fort något kom till munnen. Fy vad jag led med honom. Idag är han tack och lov bättre, ville äta välling och det gick utan problem. Han är glad och busar igen.

Stakars liten

Febern har äntligen lagt sig, men stackars liten har hela munnen full av blåsor. Igår klagade han på ajaj och ville inte äta såg en prick på tungan och drog slutsatsen att det var en blåsa som gjorde ont. Har själv ständiga problem med blåsor i munnen särskilt vid förkylning och vet hur ont det kan göra.
Natten var något fattig på sömn, D har varit ledsen och orolig. I morse tittar jag han i munnen och ser att det är fullt med blåsor på tungan och underläppen, det är klart att det gör skit ont.
I dag har han varit jätte ledsen vill inte äta eller dricka. 200 kl välling är vad han fått i sig idag. Han vill äta men kan inte.
Pratade med bvc som trodde det var höstblåsor, efter lite googlande så kan jag nog tro att det är så. Men vilket skit, så liten och så ont i munnen art det inte bara går att dricka. Hoppas verkligen det går över snabbt, för så har kan vi inte ha det. Nej, ska ladda upp med smärtstillande i massor och hoppas lite välling kan slinka ner när plutt vaknar.

Lite feber med...

Bara gör att göra denna helg lite jobbigare fick lilleplutt feber i går kväll.
En vecka på dagis och sen har basillerna gett sig på honom. Idag har febern varit envis och varit uppe på 40 grader, stackars plutt.

Nej nu ska vi bädda ner oss, jag och plutt och hoppas på en bättre dag i morgon.

Tre år av bottenlös sorg

Denna dag vaknar jag upp med ångesten virad runt mig och smärta i magen likt de förlossningsvärkar jag för tre år sedan kände, kroppen minns och påminner mig om min saknad, även om jag inte behöver påminnas utan ständigt bär tankarna med mig.
Det är Biancas 3-årsdag idag. Så långtid och samtidigt så kort tid, en tidsperiod som är svår att greppa om.

Jag har hört att tiden läker alla sår men jag vet inte... Mitt sår syns inte, mitt sår märks inte, men mitt hjärta känner det. Det är inte läkt. Det gör ont.

Trotts att hon finns med mig i mina tankar varje dag så är just årsdagar och högtider de dagar då det smärtar lite mer än vanligt.

Vi har varit på kyrkogården och lagt ett blomsterhjärta och tänt ljus. Någon annan hade med varit där och tänt ljus och satt en liten blomma, det värmer när andra människor visar sitt deltagande i vår sorg.
 Men inte är det så man ska fira sina barns födelsedagar, det är så fel! Jag blir arg och ledsen över att livet är så hårt och orättvist.
Aldrig kommer jag sluta undra varför min dotter dog utan att det fanns någon medicinsk förklaring, aldrig kommer jag sluta sakna henne.

Jag bär henne med mig i mitt hjärta, nu och för evigt