lördag 27 oktober 2012

Små älskade trottsmonster.

Ibland blir barnens trotts med än man pallar med... Jag är snart där tror jag. Jag rasar nog snart samman. Som en jätte stor geléklump ligger jag snart på golvet och det enda ljud jag hör är skriket av mina ilskna barn. Mamma jag vill inte, jag ska inte, jag vägrar, mamma han gjorde, mamma jag vill ha, mamma gör det, MAMMA!!!!!!

Jag är nära ett nervsammanbrott. Allt gnäll och alla sura miner tar enorma krafter på oss alla.
Bit ihop och gå igenom!

Men... Hur gör man?

Inga kommentarer: